Bort, bort, bort

Min ganska så fruktansvärda måndag fick nyss se lite ljus. Talade med världens bästa blekingebo, min fina, fina Anna. Och i detta långa samtal talades det mycket om att jag ska ta mig ner till lilla Ronneby och hälsa på. Nästa helg, eller helgen efter det. Åh, jag längtar så! Jag vill bort. Jönköping känns visset.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0