Vart tog sommaren vägen?
Jag fick mig nästan en chock idag när jag kom på att det nästan bara är tre veckor kvar av sommarlovet. Det är katastrof. Jag förstår ingenting. Vart har sommaren tagit vägen? Jag kommer ihåg de somrar man låg på stranden nästan varje dag. De somrar man näst inpå tröttnade på att bada, och vara ute i solen. Vart tog den sommaren vägen? Alla sena nätter, mysiga grillkvällar?
Jag förstår ingenting alltså. Om tre veckor sitter vi där i skolbänkarna och andas in den något tunga luften. Kommer det att gå lika snabbt då som detta, längsta sommarlovet någonsin har gått? Kommer nästa läsår gå lika fort som ettan? Ibland blir man nästan rädd för tiden. Man vill så mycket, hinner inte med allt. Men om man väl hinner så...
Att vädret ska han en sådan makt. Jag undrar om det varit någon dag under dessa veckor då det inte fallit en enda droppe? Jag tvivlar. Okej, några dagar kanske. Men bannemej. Det har nog regnat nästan varje dag. Mulet har det varit om inte annat. Det är helt galet.
Tre veckor. Det är ju inte så lite egentligen. Jag menar, det finns de som knappt har någon semester alls! Och här sitter jag och deppar. Nej, usch. Detta sommarlov kanske till och med var/är för långt? Vi är för bortskämda helt enkelt. Nej, nu ska jag göra något bra de här sista veckorna. Något som man aldrig gör annars. Jag har tjatat om att jag ska sy och nu ska jag bannemej göra det. Bara för sakens skull.
Dagens musik: Allt med Coldplay.
Sedan måste man ju komma ihåg de stunder då solen faktiskt tittat fram. I Västervik, på Saltärna och på gårdagens Skarasommarland var det riktigt fint, men Jönköping kanske det vilar någon slags förbannelse över...
